Direktlänk till inlägg 14 oktober 2009

Motivation till träning...

Av Carolina - 14 oktober 2009 09:24

Vi vet alla att det är viktigt at träna, men ändå säger min lata lilla hjärna att det kanske ändå inte behövs.

Hur kan detta vara möjligt? Här kommer lite ideér om varför min lata hjärna har fel:


Träna för framtiden och för att mildra deppighet

Borde inte miljontals undersökningar om motionens goda inverkan räcka för att man på allvar ska göra träning till en del av livet. Att liksom skriva in det i livskoden så att säga. 

Viss forskning visar att man får hälsosammare barn om man tränar regelbundet, och i synnerhet under förlossningen kan det göra en viss skillnad i hur kroppen klarar ansträngningen. Barn ärver ju också gärna föräldrars intresse, iaf en del av livet då de är påverkbara, men de har i alla fall en bra grund för att fortsatt idrottande.


Träning kan frigöra frustration och ångest, därför kan träning användas mot mildare depressioner. Många läkare hävdar att träning kan vara bra mot lättare depressioner som tex vid arbetslöshet.


Stressdämpande och slutfört projekt med beröm godkänt

De flesta som tränar mycket hävdar att träningen ger dem en ventil att andas igenom, i all stress är träningen det enda som får dem att glömma vardagens press. Träningen fungerar som en slags aktiv vilopaus som dessutom kommer att förlänga ens liv.


Man får en kick av att träna och i synnerhet efter ett träningspass känner man att man faktiskt har pretserat något från början till slut. Man startade upp ett projekt, gick dit, arbetade, tränade, såg ett resultat och automatiskt känner man sig bättre. Fix färdigt!


Tränaren kan vara en inspiration till positiva tankar, då de ofta har ett glatt humör och ger beröm. Vilket är en hårdvaluta i dagens samhälle. Alla vill ju vara duktiga.


Tänk att med lite fysisk ansträngning kan man få allt detta! Känns mycket bättre nu. Det är ju precis vad jag behöver just nu. Ska nog träna vid 12 ändå, yehooo!

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Carolina - 1 december 2009 17:27

Så har jag alltså tagit ett steg uppåt på stegen mot ett jobb. En intervju som kändes underbar och en stor förväntan på ett ev jobb. Hallelujha!! Hallelujha säger jag bara!! Den satt långt inne. Jag vågar dock knappt hoppas på att det ska gå hela väg...

Av Carolina - 12 november 2009 12:28

Det är något som gnager mitt hjärta och jag kan inte få det att sluta gnaga. Denna ständiga känsla av att man borde göra något annat än det man gör. Att det aldrig är tillräckligt osv. Jag vill få bort gnagandet och känna mig nöjd. Jag vill kunna s...

Av Carolina - 27 oktober 2009 10:01

Nu är det faktiskt stopp på utomordentligt, fantastiska och innovativa ideér från min sida. Finns det något värde i att vara lite negativ ibland?? Jag vet att kvinnor har ett behov av att "prata" om saker som män inte har. Det här behovet grundar sig...

Av Carolina - 26 oktober 2009 09:48

Ok, så var det min tur att vaccinera mig. Tillhör ju riskgrupperna pga allergisk astma och tycker därför att det är lämpligt att göra det. Är dock lite skeptisk till vaccineringen. Eller snarare är skeptisk till undersökningen av de olika bieffektern...

Av Carolina - 20 oktober 2009 12:30

Om man vill bli något nytt, en ny människa tex, så måste man tänja gränser har jag hört. Hur gör man för att inte tappa bort sig själv i dessa ivriga försök att förbättra och finputsa de egenskaper man har?? Och är det verkligen så farligt om man sku...

Ovido - Quiz & Flashcards